Provocerad
Ramlade just över en diskussion mellan kristna om problemet homosexualitet. Om huruvida man kan fördöma den syndiga personen och om den kan hållas ansvarig för sin läggning. Om det onaturliga och om liknelser med att födas utan armar eller som blind.
Bara själva utgångspunkten att det faktiskt finns en gud som tycker och tänker och fixar och donar provocerar mig och att sedan homosexualitet skulle vara något som man med syndernas förlåtelse och lite klassiskt helande skulle kunna göra en människa ”frisk” från sin ”sjukdom” är så befängt att min dag omedelbart blev en sämre dag. Fy fan vad hemskt det skulle vara att vara kristen och homosexuell.
Alla insnöade fördomsfulla kristna, skaffa er en verklighetsförankring (och då menar jag inte att alla kristna är fördomsfulla insnöade homofober. Dock verkar ganska många kunna falla i den kategorin.).
Lite gamla bilder till det. Gamla men bra.
Det här är något av min värsta Roarw-provokation. Hatar! Kan inte diskutera sansat och begåvat. Blir mer ”Men är du helt dumihuvvet eller?”
Men precis! Det finns ju liksom inget att diskutera, någon annan åsikt än att det är normalt är ju bara fel. Punkt.
Håller med. Svårt att diskutera ngt som är helt normalt. Bilderna du lagt ut var iaf väldigt bra! Ska försöka komma ihåg å ringa dig förresten!
Ja, de är bra, mycket kloka ord. Otroligt svårt att diskutera när man bara tänker på att den andra är dum i huvudet som kan tycka på något annat sätt.
Ja! Ring mig!